Premiär!

Försiktigt, försiktigt testar Dolly julklappsgrillorna. Helt utan svanskotesmällar, så det måste väl klassas som en succé.

Dolly och Luca

Idag är Dolly ute och inspekterar jaktmarkerna på 175 cm hög hästrygg. Det ska böjas i tid osv..

Postjul

Tomten har kommit och gått (Dolly gick upp på övervåningen och lät hälsa att han kunde lämna paketen och gå direkt). Idag testas julklappsgipsfigurerna. En hit, verkar det som. Mamma och pappa ska dödsföraktande kasta sig ut i mellandagsrean. Kanske nöjer vi oss med en falafel..

Mys

Dolly vill inte gå ut idag. Hon har äntligen blivit så stor att hon
börjar uppskatta klassiskt mysande. Lovande!

Vinter!

Nästan för bra för att vara sant är det ju att få damma av pulkan såhär dagarna före jul. Vi gillar snö!

Glad Lucia

Blev väckt av ett äkta enmansluciatåg idag. Härligt!

Stora lilla Amanda!

Idag fyller hon åtta månader, vår lilla snuttis. Tiden går fort när man har roligt!

Hässelby Strand - the place to be. Eller?!

Det här går vi och är rätt sugna på nu (rubriken går att klicka på alltså), efter att ha gjort en vågad utflykt alldeles för långt ut i spenaten för att bara titta lite för skojs skull igår.. Grymt radhus med grym omgivning, men vill man bo i Hässelby Strand? Någon som har bra argument för eller emot?

Asfaltsvinter

Lite sorgligt är det att man måste gå till bandyrinken för att hitta en snöhög nuförtiden. Men desto mer exotiskt blir ju snöbollskriget!

Hemma hos Emma

Idag har Dolly och Emma lekdate efter dagis.

Skyltsöndag

Inget går upp mot en riktig juleglass!

Dagens hjältinna!

Efter ett misslyckat försök av klantig vårdcentralstant förra veckan har en av de åtråvärda doserna influensavaccin hamnat i Dollys arm till sist. Halvt panikslagen var hon, men väldigt nöjd med sin egen prestation efteråt. Återstår att se hur sugen hon kommer vara på dos nummer två sen..

En allahelgonahälsning från Dolly

Spökfamiljen

Bu!

Dags att plocka fram skelettet ur garderoben igen. Idag rullar spökena hatt på dagis!

Återfallsvarning

Vid en ovanligt noggrann städning bakom soffan hittade Dolly en gammal
napp och ett återfall var nära. Napptrollet fick göra oväntad
comeback. Men hur kontaktar man napptrollet?

Dolly Picasso

Dollys gestaltande måleri tog ett plötsligt jättekliv nu på morgonen, för första gången fick gubbarna riktiga ögon. Titta bara på den här glada spindeln!

En livssanning...

Ja, så är det.

Och efter!

Före..

Hurraaaaaa!

Idag fyller jag ett halvår men det fattar jag inte än.

Mm...mat

Så sakterliga blir Amanda gourmé.

Smalspår

På väg hem från vännerna Stefan och Elisabeth med barn på
Stallarholmen stannade vi till i Mariefred och kände lite på den
berömda smalspårsjärnvägen. Förutom att Dolly blev lite rädd för
konduktören var det en höjdare att åka "Madickentåg".

Fredagsglädje!

Såhär sprallig i benen kan man vara en fredagsmorgonen på väg till
dagis med sin fina handväska.

Äppelpaj från scratch..

Lika som bär

Titta noga... Nej, det är inte Inger Nilsson. Det är lilla Amanda som
vill vara som sin storasyster.

Vardag med lite edge

Nu har vi inte bloggat på ett tag. Sorry. Men vardagen i staden har tagit över. Jag jobbar och Johanna barnar. Lite drama blev det dock i veckan när vi var en hårsmån från att köpa ett radhus. Vi fegade dock ur. Ikväll är Johanna ute på galej utan damen på bilden för första gången. Snart ska hon få flaskan med den träget frampumpade modersmjölken. (Amanda alltså)

Kusinträff

För er som inte visste det har dolly en kusin i björns trädgård. Hon är nakenfis i alla väder och pratar inte så mycket, men gillar kramar.

Hejdå Fide

Nu har vi rafsat ihop vårt pick och pack för hundraelfte och sista gången den här semestern. En omelett i solen på farmors uteplats, sen puttrar vi iväg mot visby och färjan. Förutom en ny färjekrock kan hemresan stoppas av en krashad växellåda om vi har otur, Vardagsedge, kallas det visst.

Halvtid

Drygt halvtid i alpstugan. När solen skiner som den har gjort nästan hela den vecka som har gått är den ett väldigt trevligt litet semesterhus. Det är ju verandan man vill åt, helt enkelt. Och den smått bisarra trädgården som rätt och slätt består av en väldigt stor gräsplan (två tusen kvadratmeter, fick vi veta igår när de superenergiska ägarna svishade förbi och klippte hela tjotaballongen på typ en kvart) med lite träd på.

I förrgår fyllde Amanda Jansson fyra månader och firade med att sitta i sin babysitter och titta på när vi andra åt rulltårta. Hon tyckte säkert att det var helfestligt. Hon har förresten fått sin första tand också, andra augusti satt det lilla risgrynet där i underkäken minsann (nästan precis vid samma tidpunkt som Dolly fick sin första, tyvärr har vi inte noterat datumet, men det var runt fyramånadersdagen för henne också).

Det som har gjort djupast intryck den gångna veckan är dock inte Amandas tandsprickning, utan att en man drunknade på stranden när vi var och badade i fredags. Vi visste inte vad som hände då, bara att nån måste ha råkat illa ut, eftersom det plötsligt dök upp helikoptrar och en kustbevakningsbåt som började cirkla runt en liten ö några hundra meter ut i vattnet. Vi såg också att det hade samlats ganska många människor på udden som låg närmst ön. Efter nån timme försvann både helikoptrar och räddningsbåt och allt var som vanligt igen. Eller egentligen var ju allt ganska som vanligt hela tiden på den del av stranden där vi var, förutom att folk stod och spanade ut mot dramatiken på vattnet och att ganska många drogs mot stället där folksamlingen var. Inte förrän på kvällen, efter att ha kollat på DN:s hemsida, fick vi veta vad som hade hänt. Mannen ifråga skulle vada ut från den där udden till ön (det är tydligen tillräckligt grunt hela vägen för att vada över om man väljer rätt väg) tillsammans med sin tioåriga dotter, en annan pappa och hans barn, de hamnade fel och han drogs med av strömmarna. En timme senare hittades han liggande på botten på fyra meters djup.

Det har varit svårt att skaka av sig tankarna på honom och hans familj sen dess. Helt plötslig kommer döden på besök en fantastisk semesterdag på Gotland och förändrar livet för all framtid för ett ovisst antal människor. Den familjen gjorde förmodligen ungefär samma saker som vi på morgonen: klev upp, konstaterade att det var strandväder, åt frukost, borstade tänderna, smörjde in sig med solkräm, packade badväskan och åkte till Holmhällar. Ungefär halva dagen var de en i mängden av alla familjer på stranden som gjorde precis samma saker. Sen, ungefär samtidigt som vår familj anlände till en annan del av stranden, bestämde sig pappan, hans dotter och kompisarna för att göra den där lilla utflykten. Och sen tog hans liv slut. Hans dotter och hennes eventuella syskon förlorade sin pappa. Hans eventuella fru förlorade sin man. Bara sådär. Medan vi andra, efter det korta avbrottet, kunde fortsätta dricka kaffe ur våra termosar och bygga sandslott. Oerhört sorgligt, skrämmande och meningslöst och en väldigt tydlig påminnelse om hur bräckligt och slumpmässigt livet faktiskt är. Och så är det ju bara. Det enda man kan göra är att iaktta nån slags allmän försiktighet och hoppas innerligt på att man får fortsätta äta sin frukost som en komplett familj.

Samtidigt på Holmhällar

Familjen Christoffersson - Jansson version 2.0

I år är vi en ny konstellation som firar semester i alpstugan. Det känns lite högtidligt att vara tillbaka här med den lilla krabaten som blev resultatet av det där graviditetstestet vi köpte lite i förbifarten i Hemse en av de första dagarna på förra årets Gotlandssemester (samma dag som jag (Johanna) valde ut ganska många flaskor vin på systemet inför våra kommande verandakvällar). Här skulle ju inte födas några barn än på ett och halvt år, det hade vi ju faktiskt bestämt, men det var väl lika bra att utesluta att den där försenade mensen betydde nåt särskilt. Man ville ju kunna dricka det där kalla rosévinet med gott samvete . Ganska skakade blev vi (”döö, hur skulle vi kunna veta att man måste använda preventivmedel om man vill kunna styra över sitt barnalstrande?”, liksom. ) och inte alltigenom överförtjusta till en början, men efter några dagars sugande på karamellen kändes det ändå som en ganska mysig grej. Och det blev det ju också. En väldigt, väldigt mysig liten krabat och en mysig ny tillvaro som tvåbarnsfamilj. Det där gamla ordförandeskapet som jag skulle ha befunnit mig mitt i nu enligt ursprungsplanen kan man väl ha och mista. Vår fantastiska lilla Amanda Jansson, däremot, hon är nåt annat hon!

Framme!

Vi hann t o m pricka in systemet i Hemse med fem minuters marginal. Vi passar på att ta ett glas vinho verde på verandan medan Dolly leker häst med farmor..

Och igen..

Sådärja. Sommarens tredje tvätt- och packrace är avklarat och om Destination Gotland har putsat till sin radar lite ska vi nog ta oss fram till Gotland också. Det känns som att vi har ägnat ungefär lika mycket tid åt logistiken som åt själva semestrandet den här sommaren, men roligt har vi haft. Och ska ha!

Uttråkad på Thaibåten

Bärhjälp

Sommaren i city

Det är lite av en utmaning att hålla Dolly på gott humör hemma på vardags-söder efter alla äventyr hon har varit med om de senaste veckorna. Idag flyger vi hemmagjord drake (dolly har konstruerat den själv av ett a4-ark och ett snöre, väldigt flott) och matar hängbuksvin i stora blecktornsparken.

On the road again

Idag rullar vår trogna opelkompis mot Sthlm igen, efter en supersoft vecka hos farfar och Christina (två för Dollys del). Nu ska vi räkna vindsnurror, hästar, kor och traktorer i sisådär åtta timmar. Imorrn packar vi om väskorna och hämtar amandas mödosamt införskaffade pass, sen blir det parmesan och medelhavsbad i en vecka. Ynderbart!

Semesterdrama

Det här med att ha koll på resehandlingar är inget vi jobbar med i vår familj (någon kanske minns Olas pass-trauma i Nicaragua). Den här gången är det jag som får flänga min hud. Plötsligt var det visst bara en vecka kvar till den sen länge inbokade Italienresan och hoppsan, Amanda hade visst varken pass, namn eller fader. All of the above skulle jag ju fixa men det var ju så gott om tid hela tiden. Tills det plötsligt var inte bara väldigt ont om tid, utan helt enkelt för sent. Oj då. Inte bra alls. Vi skulle ju dessutom åka till Skåne idag och återförenas med Dolly boll. Två passpoliskontor, en snäll folkbokföringstant och många svettiga timmar senare har vi nu lämnat norrköping på väg mot malmö. Priset blev att Amanda fick heta Jansson istället för Christoffersson, men passet är beställt och resan räddad..

Ibland är hon ju faktiskt vaken också..

På playan

Asfaltstjejerna njuter av livet, var och en på sitt eget lilla vis.

Ta da!

Fisken i vattnet

Nu har Dolly checkat ut från dagis för det här året och tagit flyget till farfar i Skåne (i sällskap med mamma och lillasyster). Här är det high life må ni tro, jordgubbar och smultron och plaskpool och allt möjligt festligt. För att inte tala om den skinande nya cykeln som stod och väntade på Dolly! Vilken sommarlovspremiär!

Dags att köpa trisslott!

Fritt blås! Efter nästan ingen tid alls! Nu trampar vi plattan i mattan mot Sveriges framstjärt!

Tao enligt Amanda

Man ska inte hålla på och stressa upp sig i onödan. Är det bilkö så är det, som Amanda brukar säga.

Same procedure..

Ännu en dan-innan-midsommar i bilkö. Att vi aldrig lär oss, vi och alla andra som envisas med att vilja passera södertälje precis samtidigt varje år. Det här med att försöka avhålla en treåring från att gå bärsärk i bilkön tillför i alla fall ett litet spänningsmoment i köandet. Och kön rör faktiskt på sig i år. Bara en sån sak.